Den destruktiva personligheten
Wille Korsén hade alltid något fuffens för sig, men jag umgicks av och till med honom några år och för det mesta hände inget negativt. När man lär känna människor närmare har de flesta en ganska normal sida, och han var ganska resonabel, men i skolan hade han diverse dumheter för sig, gärna tillsammans med Kalle Thelin som var likasinnad.
Ett exempel: jag och Allan gick förbi en byggnad när vi hörde ett "psst" från ett källarfönster. Fönstret var öppet och Wille befann sig i ett litet källarrum tillsammans med Thelin. Tydligen hade han hoppat ned i källaren från fönstret eftersom han lyckats få tag på nycklarna, och sade till mig:
- Nu berättar du inte för någon att vi är här, för då får du spö!
Jag och Allan lovade att inte säga ett ljud. Vi fattade inte riktigt poängen med det hela.
En annan gång hoppade han och några kompisar in över stängslet på ett företag i Ödeskog. Även där gjorde de troligen inget speciellt, men hade jag varit där hade jag nog fått en liknande uppmaning.
Wille var inte riktigt som Kalle Thelin. Thelin gjorde mest aggressiva saker, men Wille ljög också som en borstbindare och kunde berätta de mest fantastiska saker. Efter att han stulit mitt godis och gjort en del andra grejer slutade jag umgås med honom. Hans reaktion på detta, "true to form", var förstås att telefonterrorisera mig ett halvår.
Som sagt, folk har olika personligheter, och Wille var bisarrt destruktiv. Det verkade alltid som om han ville hamna i trubbel. Jag vet inte hur det gick för honom sedan. Jag har inte hört att han blev kriminell som Thelin. Det enda jag vet är att han ett tag flyttade till orten i närheten, Ingebo (fingerat namn). En av mina bröder kommenterade det sålunda:
- Ah, han är ute och ser världen!
Kommentarer
Trackback
